Folkbladet.nu,
insändare 7 juli 2019
https://www.folkbladet.nu/2019-07-07/karnvapen-ett-storre-hot-an-nagonsin
Idag lever vi inför två olika terrorhot. Terrorister dödar urskillningslöst. De attackerar människor som intet ont har gjort och som inte söker strid med någon. Människor som bara lever sina vardagliga liv, som i Stockholm och Manchester 2017, Berlin 2016, Paris 2015 och Madrid 2004.
Sedan attacken på tvillingtornen i New York 2001 frågar vi oss hur någon kan försvara att avsiktligt döda civila – barn, ungdomar, vuxna och gamla, friska och sjuka, människor med olika ursprung, religioner och politiska åsikter.
Det andra hotet kommer från kärnvapen. De syftar till massmord på civila och är lika svåra att försvara. Tidigare talade vi om terrorbalans för att intala oss att de två supermakterna hade läget under kontroll. Idag, med nio kärnvapenländer och nästan 15 000 kärnvapen, finns ingen balans. Kärnvapen är placerade runt jordklotet på ubåtar, bombflygplan och landbaserade robotar. En stor del av dem kan avfyras med endast ett par minuters betänketid. Riskerna är större än någonsin.
Oberäkneliga ledare i kärnvapenstater kan välja att statuera exempel. Andra händelser utom statsmakters kontroll kan också utlösa en kärnvapenattack. Terrorister kan få tag på kärnvapen. Kärnvapen kan avfyras av misstag, genom falska alarm, fallerande datasystem eller robotar. Likaså kan någon långt ned i de militära hierarkierna ta saken i egna händer.
Samtidigt läser vi i Sipris senaste rapport att kärnvapenstaterna drar igång stora program för att förnya sina kärnvapensystem.
Det finns ingen tid att förlora. Sveriges regering måste snarast underteckna den FN-konvention som förbjuder kärnvapen. Den röstades fram av Sverige och 121 andra länder år 2017, men Sverige har ännu inte undertecknat den. Det är bråttom nu att börja arbetet med att genomföra konventionen tillsammans med de 70 länder som redan signerat den.
Vad väntar regeringen på?
Ingegerd Municio,
Kvinnor för fred, Stockholm
Aktiv i Fredsrörelsen i Stockholm
Fredrika Gårdfeldt,
präst i Katarina församling, Svenska kyrkan
insändare 7 juli 2019
https://www.folkbladet.nu/2019-07-07/karnvapen-ett-storre-hot-an-nagonsin
Idag lever vi inför två olika terrorhot. Terrorister dödar urskillningslöst. De attackerar människor som intet ont har gjort och som inte söker strid med någon. Människor som bara lever sina vardagliga liv, som i Stockholm och Manchester 2017, Berlin 2016, Paris 2015 och Madrid 2004.
Sedan attacken på tvillingtornen i New York 2001 frågar vi oss hur någon kan försvara att avsiktligt döda civila – barn, ungdomar, vuxna och gamla, friska och sjuka, människor med olika ursprung, religioner och politiska åsikter.
Det andra hotet kommer från kärnvapen. De syftar till massmord på civila och är lika svåra att försvara. Tidigare talade vi om terrorbalans för att intala oss att de två supermakterna hade läget under kontroll. Idag, med nio kärnvapenländer och nästan 15 000 kärnvapen, finns ingen balans. Kärnvapen är placerade runt jordklotet på ubåtar, bombflygplan och landbaserade robotar. En stor del av dem kan avfyras med endast ett par minuters betänketid. Riskerna är större än någonsin.
Oberäkneliga ledare i kärnvapenstater kan välja att statuera exempel. Andra händelser utom statsmakters kontroll kan också utlösa en kärnvapenattack. Terrorister kan få tag på kärnvapen. Kärnvapen kan avfyras av misstag, genom falska alarm, fallerande datasystem eller robotar. Likaså kan någon långt ned i de militära hierarkierna ta saken i egna händer.
Samtidigt läser vi i Sipris senaste rapport att kärnvapenstaterna drar igång stora program för att förnya sina kärnvapensystem.
Det finns ingen tid att förlora. Sveriges regering måste snarast underteckna den FN-konvention som förbjuder kärnvapen. Den röstades fram av Sverige och 121 andra länder år 2017, men Sverige har ännu inte undertecknat den. Det är bråttom nu att börja arbetet med att genomföra konventionen tillsammans med de 70 länder som redan signerat den.
Vad väntar regeringen på?
Ingegerd Municio,
Kvinnor för fred, Stockholm
Aktiv i Fredsrörelsen i Stockholm
Fredrika Gårdfeldt,
präst i Katarina församling, Svenska kyrkan
Vi är djupt besvikna och oroade över att regeringen med utrikesminister Margot Wallström mitt i sommaren nu förordar att inte underteckna konventionen. Som medlem i FN:s säkerhetsråd var Wallström själv pådrivande för två år sedan. Förslaget fick stöd av 122 av 124 deltagande länder.
Konventionen vinner laga kraft när 50 länder har ratificerat den. I en första omgång ska länderna signera den. Det gjorde 53 länder redan i september 2017.
Kvinnor för Fred anser att konventionen uttrycker en viljeinriktning om att rädda livet på jorden och befria oss från att vara gisslan i händerna på nio kärnvapenländer. Ett undertecknande av konventionen måste tas som ett partiövergripande beslut för att värna om överlevnaden.
Enligt Kvinnor för Fred är konventionen om ett kärnvapenförbud ett första avgörande steg som sedan måste följas upp i praktiken av diplomatiskt och politiskt arbete i form av fortsatta nedrustningsförhandlingar.
Uttalande, Kvinnor för fred, 14 juli 2019
Insändare, Inga-Lill Ek, Kvinnor för fred, Uppsala
https://www.etc.se/debatt/sverige-gick-i-hotfallan-angaende-karnvapnen
Konventionen vinner laga kraft när 50 länder har ratificerat den. I en första omgång ska länderna signera den. Det gjorde 53 länder redan i september 2017.
Kvinnor för Fred anser att konventionen uttrycker en viljeinriktning om att rädda livet på jorden och befria oss från att vara gisslan i händerna på nio kärnvapenländer. Ett undertecknande av konventionen måste tas som ett partiövergripande beslut för att värna om överlevnaden.
Enligt Kvinnor för Fred är konventionen om ett kärnvapenförbud ett första avgörande steg som sedan måste följas upp i praktiken av diplomatiskt och politiskt arbete i form av fortsatta nedrustningsförhandlingar.
Uttalande, Kvinnor för fred, 14 juli 2019
Insändare, Inga-Lill Ek, Kvinnor för fred, Uppsala
https://www.etc.se/debatt/sverige-gick-i-hotfallan-angaende-karnvapnen
