​Kärnvapennedrustning: politisk kraftsamling och klara linjer!

Picture
10)
En artikel i MS - Mänsklig säkerhet (2020-09-10)
av Lars Ingelstam, Professor emeritus i Teknik och social förändring. 

Det mödosamt uppbyggda systemet för att begränsa kärnvapenhoten håller på att vittra bort. I våras signalerade USA att det förtroendeskapande Open Skies-avtalet sägs upp. Framtiden för icke-spridningsavtalet NPT är osäkert. INF-avtalet som begränsar kärnvapen i Europa har sagts upp. Sverige som av tradition motverkat alla former av massförstörelse-vapen har särskilda förpliktelser att agera. Det kräver politisk samsyn och klara linjer.

Du hittar hela artikeln här.
http://manskligsakerhet.se/2020/09/10/karnvapennedrustning-politisk-kraftsamling-och-klara-linjer/​

2019 estimated global warhead inventory


Vi har nu nio kärnvapenländer som vid en räkning år 2017 enligt enligt Alan Robock hade följande antal kärnvapen; https://climate.envsci.rutgers.edu/nuclear.

  • Ryssland 7000 
  • USA 6700 
  • Frankrike 300 
  • Kina 270 
  • Storbritannien 215 
  • Pakistan 140 
  • Indien 110-120
  • Israel 80
  • Nordkorea 20
​I flera av dessa regioner pågår idag konflikter, i Mellanöstern, Korea och mellan Indien och Pakistan. 

Mer exakta siffror för 2019 två år senare framgår av bilden ovan. Du kan se intressanta skillnader;
länder som något har minskat sina kärnvapen och länder som har ökat. 
Sprängkraften i dessa bomber är ofattbar; så t ex utgör Hiroshimabomben på 15 kT endast 3/1000000 av den sprängkraft som finns i dagens samlade kärnvapenarsenal.

Ett fullskaligt kärnvapenkrig skulle förinta allt liv på vår planet flera gånger om och omöjliggöra allt nytt liv under långa tider.  

Alan Robock redovisar en datasimulering av en konflikt mellan Indien och Pakistan (Föreläsning på Utrikespolitiska Institutet 27 mars 2019). Om ca 100 bomber av den storlek som fälldes över Hiroshima skulle fällas, ett antal som motsvarar 0,03 % av dagens kärnvapenarsenal, skulle 20 miljoner dödas av den direkta effekten av bomberna. Värmestrålningen skulle orsaka allvarliga brännskador och ögonskador även på längre avstånd. Dessutom skulle det radioaktiva nedfall som uppstår skada och döda, omedelbart eller på grund av strålsjuka. Cancerrisken skulle öka och genom skador på arvsmassan skulle även kommande generationer påverkas.  


​Kvinnor för fred i Stockholm samlar alla krafter i kampanjen för FN-konventionen som förbjuder kärnvapen

Våra Förmödrar: Alva Myrdal, Inga Thorson, Maj Britt Theorin och Anna Lindh

Bilder från: Alva Myrdal, Upplandsmuseet, Inga Thorson, IKFF, Maj britt theorin, nsd, anna Lindh, vesa lindqvist/matti hunne - norden.org.


Här hittar du argument för att Sverige ska signera/ratificera FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen
Konventionen förbjuder stater att hjälpa, uppmuntra eller förmå någon att;
  •  Utveckla, provspränga, producera, tillverka kärnvapen
  • På annat sätt förvärva, inneha, förvara kärnvapen
  • Överföra, ta emot överförda kärnvapen eller kontroll över kärnvapen
  • Använda eller hota att använda kärnvapen
1. Sverige har en lång tradition av motstånd mot kärnvapen och deltagande i freds- och nedrustningsförhandlingar, en tradition som vi inte vill bryta.
2. Sverige har lång erfarenhet av arbete mot kärnvapen, med början i de socialdemokratiska kvinnornas motstånd mot kärnvapen på 50-talet, och därefter i nedrustningskonferensen i Genève med Alva Myrdal (Nobels fredspris 1982), Inga Thorsson, Maj Britt Theorin, som också deltog i Canberrakommissionen 1995-96, och Anna Lindh.
3. Sverige är känt världen över för att som ett neutralt och alliansfritt land framgångsrikt kunna medla i internationella konflikter; att vara fredsmäklare, inte krigshetsare.
4. Nio av tio medborgare i Sverige är för att Sverige undertecknar och ratificerar FN-konventionen, enligt en SIFO-undersökning som Palmecentret lät göra i oktober 2017.

Se även:
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/3J1Xv0/sverige-maste-skriva-pa-mot-karnvapen

Svar på vanliga argument mot att Sverige ska signera/ratificera FN-konventionen.
1. Att konventionen kräver ensidig nedrustning.
När 50 länder har signerat/ratificerat FN-konventionen, blir den internationell rätt och har en normbyggande effekt och påverkar alla världens länder. Så fungerar andra förbudsavtal, som förbud mot kemiska vapen, klustervapen och anti-personella minor.
 
2. Att FN-konventionen inte har tillräckliga kontrollmekanismer.
Inspektioner från IAEA kan kontrollera och verifiera att konventionen följs och att länder har nedrustat sina kärnvapen.
 
3. Att Sveriges anslutning till FN-konventionen inte medger militära samarbeten.
Inget i avtalet hindrar Sverige att fortsätta delta i konventionella samarbeten som planering, övningar eller operationer tillsammans med andra länder, även Nato-länder, om vi så önskar. Inom Nato finns överenskommelser mot att stationera kärnvapen på deras territorium med Litauen, Spanien och tre nordiska Nato-medlemmarna Danmark, Island och Norge.
 
4. Att FN-konventionen underminerar andra avtal.
Konventionen  kompletterar och stärker de skyldigheter som redan finns i NPT (icke-spridningsavtalet) och CTBT (provstoppsavtalet) för de stater som går med i konventionen.
 

SVERIGE röstade för konventionen med 121 andra länder. Sedan tillsatte regeringen en utredning som lämnade sitt utlåtande i april 2019, ​Utredningen av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen (The Treaty on the Abolition of Nucelar Weapons.. Kvinnor för fred i Stockholm skrev ett svar till utredningen. '

här hittar du remissvaret till utredningen om FN-konventionen som vi i Kvinnor för fred i Stockholm lämnade in.