K.G. Hammar tar i sin föreläsning avstamp från texter i bibeln för att beskriva de första kristna gemenskaperna. Fram till det att romarrikets kejsare Konstantin på 300-talet införlivade kristendom i romarrikets hierarkiska och patriarkala struktur levde dessa gemenskaper i en motsättning till den kejserliga makten och med en radikal pacifistisk hållning till ordning.
Utgångspunkten för de analyser av bibliska texter som Hammar presenterar är frågan om kyrkan ska vara politisk. Han menar att Jesus själv tog spjärn mot makten i sitt liv och sin förkunnelse, den makt som under hans tid representerades av den romerske ståthållaren och den romerska legionen. Det var en tid av utsugning och förtryck av de folk som levde under romarna, där endast 5 % av det som producerades fick behållas lokalt, medan resten levererades uppåt i den romerska maktpyramiden.
Fader vår. Uttrycket ’ditt är riket, makten och härligheten’ tolkas vanligen som ett särskiljande av den världsliga makten och en himmelsk makt som blir till ett löfte om ett liv efter detta. En sådan tolkning undviker ett ifrågasättande av såväl enskilda staters makt över våra liv som av den globala världsordningen.
Hosianna, som sjungs både till jul och till påsk. Uttrycket ’välsignad vare han som kommer i herrens namn’ syftar på att Jesus red in i Jerusalem österifrån på en åsna och samlade folk kring sig. Samtidigt kom den romerske ståthållaren Pontius Pilatus med sina soldater till staden västerifrån. Här ställs krigets vapen som enligt profetens text ska förintas mot en fredlig ankomst.
En text från 700 år före Kr, ’ve dem som rusar till Egypten’ får representera det Hammar kallar ’mänsklighetens stora bedrägeri’, att vända sig till den stormakt som uppfattar som starkast för skydd mot en annan stormakt. På den tid som texten refererar till var det Egypten och Assyrien som var stormakter. I stället bör vi komma ihåg att ’den som tar till svärd kommer också att förgås av svärd’.

Lukasevangeliet, skrivet 80-talet efter Kr, ’om du idag hade insett vad som ger dig fred’ (’vad din frid tillhör’). Detta skrivs efter Jerusalems förstörelse och lärdomen är att imperiets (romarrikets) fred inte gav någon säkerhet. Shalom det hebreiska ordet för frid, fred och harmoni motsvarar våra djupaste drömmar om att vara människa.
Bergspredikan, ’saliga de som skapar fred’. Där finns också ’du ska älska din fiende’. Detta synsätt kan förändra världen. Det handlar om att utmana ont med gott, vilket kan vara den starkaste kraften som kan störta imperiet.
Johannesevangeliet, skrivet på 90-talet efter Kr, där Jesus på Pilatus fråga om han är en kung svarar ’mitt rike är inte av denna världen’. Den tolkning Hammar förespråkar är att uttrycket syftar på en världsordning av annat slag, en icke-våldets väg där det som är ont betvingas med det som är gott. Detta ställs i relation till romarrikets makt som upprätthålls med våld.
Paulus brev (de äldsta texterna), syftar till att gestalta en lokal gemenskap i den anda som Jesus predikade. Därefter sker en gradvis anpassning till det romerska rikets hierarki, något som avspeglas i de senare texter som skrevs i Paulus efterföljd.
(Jesus fick samma titlar som kejsaren – vilka var de?) Det blir till ett politiskt uttalande som utmanar makten i stället för att legitimera den.
 ​

Beatrice Fihn, verkställande direktör i ICAN (International Campaign for the Abolition of Nuclear Weapons) i samtal med Karin Claesson den 11 oktober 2019, Nobelmuseum
.

Beatrice Fihn, verkställande direktör i ICAN (International Campaign for the Abolition of Nuclear Weapons) i samtal med Karin Claesson den 11 oktober 2019, Nobelmuseum.
Vi bestämmer över världen, säger Beatrice Fihn. Som vi vet fick ICAN Nobels fredspris år 2017. Enligt BF är dagens fredspris till Abiy Ahmed, Etiopiens premiärminister, ett klassiskt fredspris. Däremot var fredspriset till ICAN ovanligt, då det sällan händer att tålmodig aktivism får något pris. År 2014, när ICAN bildades var det en samling ideella organisationer, där en massa människor ingick och som fick nog inför hotet om ett kärnvapenkrig. Idag är det fler än 500 organisationer och fler än 100 länder som ingår i ICAN.   
I arbetet för en eliminering av kärnvapen inspireras ICAN av att andra kampanjer har lyckats som t ex kampanjer mot landminor och mot klusterbomber. Just det att så många olika människor ingår i kampen kan var och en bidra med sin egen expertis.
BF själv drivs av en stark tro på FN och på vikten av internationell rätt i internationella relationer. Juridik kan ses som ett kampanjredskap också i kampen mot kärnvapen. En lag blir normbildande och kan driva på en förändring. När 50 länder har ratificerat FN-konventionen blir den till internationell rätt. Den fyller då ett tomrum bland de konventioner som redan finns på plats, nämligen mot biologiska och kemiska vapen, mot landminor och klusterbomber. Sedan andra världskriget är kärnvapen egentligen olagliga eftersom civila inte får utgöra mål i krig. Detta enligt den internationella humanitära rätten (Genèvekonventionerna).
Det FN-konventionen mot kärnvapen förbjuder är användning, innehav och utveckling av kärnvapen. Dessutom förbjuder den att hjälpa andra att använda, inneha eller utveckla kärnvapen. Nu är det ungefär 30-35 länder som deltar i eller skyddar det system där kärnvapen ingår. Detta kan förbudet förändra genom att göra denna grupp av länder som är medberoende i kärnvapensystemet medvetna om sin roll och även medvetna om att kärnvapen är tänkta att användas mot civila mål.
Sedan 50-talet har nedrustning av kärnvapen varit ett starkt svenskt intresse. Oberoende av vad det beror på att Sverige nu tvekar med att skriva under konventionen så är det en negativ utveckling. De som menar att kärnvapen kan skydda oss bör vara medvetna om att vi också blir ett mål för anfall om vi deltar i kärnvapensystemet.