KVINNOR FÖR FRED STOCKHOLM
  • Home
  • OM OSS
    • Årsmöteshandlingar 2022
    • Våra protokoll
  • DELTA
    • KAMPANJ >
      • BREVKAMPANJER
      • Vykortskampanjen
    • SEMINARIUM >
      • TPNW och NPT
      • BÖRJAN TILL SLUTET FÖR KÄRNVAPEN
      • UNGDOMSPANELEN
    • BLI MEDLEM
  • HÄNG MED
    • KALENDARIUM
    • VÅRA NYHETER
    • NATIONELLT
    • INTERNATIONELLT
  • TALA OM FRED
    • Uttalande från årsmöte 2022
    • FRED OCH SAMARBETE
    • FEMINISM
    • KÄRNVAPEN >
      • Lars Ingelstam om politiskt samarbete
      • REMISSVARET
    • KLIMATHOTET
    • JUST AVKLARADE
    • ÄLDRE CONTENT

Våra nyheter

I denna blogg samlar vi allt som vi har  varit med om  att ORGANISERA, skrivit, deltagit i eller som på något sätt är väsentligt för vår organisation.
Notify Me

KG Hammar talar om fredlig gemenskap 02/11-19

11/2/2019

0 Comments

 

​Jesus – Fred och frid

Allhelgonakyrkan, 13 oktober 2019, K.G. Hammar talar inom föreläsningsserien Klimat, fred och andlighet.Fredrika Gårdfeldt, präst i Katarina församling, presenterar K. G. Hammar som en av fredsrörelsens starkaste röster. Hon berättar att hon själv arbetar med projektet Goda grannar som är riktat till mottagande av flyktingar, förutom att hålla i Söndagsskola för vuxna, där föreläsningsserien ingår.
Picture

K.G. Hammar tar i sin föreläsning avstamp från texter i bibeln för att beskriva de första kristna gemenskaperna. Fram till det att romarrikets kejsare Konstantin på 300-talet införlivade kristendom i romarrikets hierarkiska och patriarkala struktur levde dessa gemenskaper i en motsättning till den kejserliga makten och med en radikal pacifistisk hållning till ordning.
Utgångspunkten för de analyser av bibliska texter som Hammar presenterar är frågan om kyrkan ska vara politisk. Han menar att Jesus själv tog spjärn mot makten i sitt liv och sin förkunnelse, den makt som under hans tid representerades av den romerske ståthållaren och den romerska legionen. Det var en tid av utsugning och förtryck av de folk som levde under romarna, där endast 5 % av det som producerades fick behållas lokalt, medan resten levererades uppåt i den romerska maktpyramiden.
Fader vår. Uttrycket ’ditt är riket, makten och härligheten’ tolkas vanligen som ett särskiljande av den världsliga makten och en himmelsk makt som blir till ett löfte om ett liv efter detta. En sådan tolkning undviker ett ifrågasättande av såväl enskilda staters makt över våra liv som av den globala världsordningen.
Hosianna, som sjungs både till jul och till påsk. Uttrycket ’välsignad vare han som kommer i herrens namn’ syftar på att Jesus red in i Jerusalem österifrån på en åsna och samlade folk kring sig. Samtidigt kom den romerske ståthållaren Pontius Pilatus med sina soldater till staden västerifrån. Här ställs krigets vapen som enligt profetens text ska förintas mot en fredlig ankomst.
En text från 700 år före Kr, ’ve dem som rusar till Egypten’ får representera det Hammar kallar ’mänsklighetens stora bedrägeri’, att vända sig till den stormakt som uppfattar som starkast för skydd mot en annan stormakt. På den tid som texten refererar till var det Egypten och Assyrien som var stormakter. I stället bör vi komma ihåg att ’den som tar till svärd kommer också att förgås av svärd’.

Picture
Lukasevangeliet, skrivet 80-talet efter Kr, ’om du idag hade insett vad som ger dig fred’ (’vad din frid tillhör’). Detta skrivs efter Jerusalems förstörelse och lärdomen är att imperiets (romarrikets) fred inte gav någon säkerhet. Shalom det hebreiska ordet för frid, fred och harmoni motsvarar våra djupaste drömmar om att vara människa.
Bergspredikan, ’saliga de som skapar fred’. Där finns också ’du ska älska din fiende’. Detta synsätt kan förändra världen. Det handlar om att utmana ont med gott, vilket kan vara den starkaste kraften som kan störta imperiet.
Johannesevangeliet, skrivet på 90-talet efter Kr, där Jesus på Pilatus fråga om han är en kung svarar ’mitt rike är inte av denna världen’. Den tolkning Hammar förespråkar är att uttrycket syftar på en världsordning av annat slag, en icke-våldets väg där det som är ont betvingas med det som är gott. Detta ställs i relation till romarrikets makt som upprätthålls med våld.
Paulus brev (de äldsta texterna), syftar till att gestalta en lokal gemenskap i den anda som Jesus predikade. Därefter sker en gradvis anpassning till det romerska rikets hierarki, något som avspeglas i de senare texter som skrevs i Paulus efterföljd.
(Jesus fick samma titlar som kejsaren – vilka var de?) Det blir till ett politiskt uttalande som utmanar makten i stället för att legitimera den.
 ​
0 Comments

Beatrice Fihn samtalar med Karin Claessonpå Nobelmuseet den 11 oktober 2019

11/1/2019

0 Comments

 
Picture

NYFIKEN PÅ NEDRUSTNING

Beatrice Fihn, verkställande direktör i ICAN (International Campaign for the Abolition of Nuclear Weapons) i samtal med Karin Claesson den 11 oktober 2019, Nobelmuseum
.

Beatrice Fihn, verkställande direktör i ICAN (International Campaign for the Abolition of Nuclear Weapons) i samtal med Karin Claesson den 11 oktober 2019, Nobelmuseum.
Vi bestämmer över världen, säger Beatrice Fihn. Som vi vet fick ICAN Nobels fredspris år 2017. Enligt BF är dagens fredspris till Abiy Ahmed, Etiopiens premiärminister, ett klassiskt fredspris. Däremot var fredspriset till ICAN ovanligt, då det sällan händer att tålmodig aktivism får något pris. År 2014, när ICAN bildades var det en samling ideella organisationer, där en massa människor ingick och som fick nog inför hotet om ett kärnvapenkrig. Idag är det fler än 500 organisationer och fler än 100 länder som ingår i ICAN.   
I arbetet för en eliminering av kärnvapen inspireras ICAN av att andra kampanjer har lyckats som t ex kampanjer mot landminor och mot klusterbomber. Just det att så många olika människor ingår i kampen kan var och en bidra med sin egen expertis.
BF själv drivs av en stark tro på FN och på vikten av internationell rätt i internationella relationer. Juridik kan ses som ett kampanjredskap också i kampen mot kärnvapen. En lag blir normbildande och kan driva på en förändring. När 50 länder har ratificerat FN-konventionen blir den till internationell rätt. Den fyller då ett tomrum bland de konventioner som redan finns på plats, nämligen mot biologiska och kemiska vapen, mot landminor och klusterbomber. Sedan andra världskriget är kärnvapen egentligen olagliga eftersom civila inte får utgöra mål i krig. Detta enligt den internationella humanitära rätten (Genèvekonventionerna).
Det FN-konventionen mot kärnvapen förbjuder är användning, innehav och utveckling av kärnvapen. Dessutom förbjuder den att hjälpa andra att använda, inneha eller utveckla kärnvapen. Nu är det ungefär 30-35 länder som deltar i eller skyddar det system där kärnvapen ingår. Detta kan förbudet förändra genom att göra denna grupp av länder som är medberoende i kärnvapensystemet medvetna om sin roll och även medvetna om att kärnvapen är tänkta att användas mot civila mål.
Sedan 50-talet har nedrustning av kärnvapen varit ett starkt svenskt intresse. Oberoende av vad det beror på att Sverige nu tvekar med att skriva under konventionen så är det en negativ utveckling. De som menar att kärnvapen kan skydda oss bör vara medvetna om att vi också blir ett mål för anfall om vi deltar i kärnvapensystemet.
Picture
BILD från  ican I KAMPANJEN https://issuu.com/ikff/docs/ican-2017_swe_final_webb

Kärnvapenländerna deltog inte i FN-förhandlingar om konventionen. Det är tydligt att de inte vill att innehavet av kärnvapen ska förklaras olagligt. Det är en fråga om makt som de inte frivilligt avstår ifrån. Därför måste det bli skamfyllt att ha kärnvapen. Det är också därför kärnvapenstaterna använder så mycken ansträngning till att övertyga mindre länder om att inte stödja konventionen. Vi vet t ex att i kriget i Syrien har både kemiska vapen och klusterbomber använts, men ingen vill erkänna det för dessa vapen är förbjudna i internationell rätt och därmed också något stater inte stoltserar med.
Vi bygger inte långsiktig säkerhet genom att hota att massmörda civila. Stabil fred byggs inte på ett vapen som har så katastrofala följder. Konsekvenserna av de bomber som fälldes över Hiroshima och Nagasaki för 74 år sedan är fortfarande kännbara. Idag är komplexiteten och osäkerheten än större när det gäller möjliga attacker med kärnvapen. Vi har inte längre två stora maktblock. Vi är medvetna om irrationella ledare i flera länder. Vi känner till hotet från artificiell intelligens och möjliga cyber-attacker. Vi känner till de katastrofala effekter som en kärnvapenattack skulle få för klimatet
Något som ofta bortses ifrån är de effekter av provsprängningar som många folkgrupper fortfarande lider av, som t ex problem med fertilitet, cancer och andra sjukdomar. Kärnvapenländerna har föredragit att provspränga över forna kolonier; Frankrike i Algeriet och öar i Stilla Havet, Sovjetunionen i Kazakstan, USA i Nevadaöknen och Marshallöarna, Storbritannien i Australien.
Det kan synas som att ICAN är en enfråge-organisation. Faktum är att frågan om kärnvapen är nära förknippad med andra stora frågor som t ex demokrati, klimat, makt i internationella relationer och mänskliga rättigheter.
(Sammanfattning av Ingegerd Municio)
0 Comments

    Author

    Write something about yourself. No need to be fancy, just an overview.

    Archives

    May 2022
    March 2022
    February 2022
    December 2021
    November 2021
    August 2021
    March 2021
    November 2020
    October 2020
    September 2020
    May 2020
    April 2020
    March 2020
    February 2020
    January 2020
    December 2019
    November 2019

    Categories

    All
    Fredsfrågor
    ICAN
    Kärnvapen
    Militärutgifter
    Nato
    Nedrustning
    Vapenindustrin

    RSS Feed

Picture

MER ​om oss​

OM KFF

besökadress:
​
Tegelviksvägen 40
​116 41 Stockholm

Kontakt


mail: stockholm@kvinnorforfred.se

Jag vill få nyhetsbrev från er
Proudly powered by Weebly
  • Home
  • OM OSS
    • Årsmöteshandlingar 2022
    • Våra protokoll
  • DELTA
    • KAMPANJ >
      • BREVKAMPANJER
      • Vykortskampanjen
    • SEMINARIUM >
      • TPNW och NPT
      • BÖRJAN TILL SLUTET FÖR KÄRNVAPEN
      • UNGDOMSPANELEN
    • BLI MEDLEM
  • HÄNG MED
    • KALENDARIUM
    • VÅRA NYHETER
    • NATIONELLT
    • INTERNATIONELLT
  • TALA OM FRED
    • Uttalande från årsmöte 2022
    • FRED OCH SAMARBETE
    • FEMINISM
    • KÄRNVAPEN >
      • Lars Ingelstam om politiskt samarbete
      • REMISSVARET
    • KLIMATHOTET
    • JUST AVKLARADE
    • ÄLDRE CONTENT